Det är så konstigt att vara på krogen utan att varken vilja strula med valfri intressant man eller ha en pojkvän av något slag inom räckhåll. Jag är en jäkla nunna. Nästan alla mina vänner är i förhållanden vilket såklart är praktiskt i den mån att man slipper bli övergiven när de hittar ett ragg, alternativt bli medsläpad på "efterfest" där man kan spendera natten med att lyssna på andras smackande.
Men lika irriterande är det när alla upptagna vänner låser in sig och gosar. Liksom, att gå ut på lördagen är ingen problem men ingen vill äta brunch på söndagen. Och varför skulle de vilja det? Jag är nog trevlig men jag kan varken erbjuda sex eller en känsla av åtråvärdhet.
Jag märkte verkligen skillnaden nu när en av mina bästa vänner var på besök från Berlin dit hon flyttat. Nydumpad var hon bitter och sällskapssjuk och hur hemskt det än låter måste jag säga att det var underbart. Haha tur att ingen jag känner läser här, vad för sorts vän är jag egentligen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jo det låter så bra när jag läser det sådär... problemet är att hetstankarna brukar förknippas med nästan alla känslor x_x.
SvaraRaderaBtw, känner precis igen mig i det där dilemmat! Har en kompis jag brukade vara rätt mycket med förut, som varit i ett rätt långvarigt förhållande som nyligen tog slut. Insåg inte förens nu för ett par veckor sen hur mycket jag saknat hennes umgänge, haha, känns väldigt bra att hon är singel igen ;P.